The Lunch That Never Ends

In Spain, lunch does not end when the food ends. The plates are empty. The waiter takes them away. And nobody stands up. The family stays at the table and talks. One hour. Two hours. Sometimes more. Tag a friend who can talk for three hours at the table.

I Spanien tar inte lunchen slut när maten tar slut. Tallrikarna är tomma. Servitören tar bort dem. Och ingen reser sig upp. Familjen stannar vid bordet och pratar. En timme. Två timmar. Ibland mer. Tagga en vän som kan prata i tre timmar vid bordet.

This time has a special name in Spanish, sobremesa. It means the time at the table after the meal. There is coffee. Maybe a small sweet. But the important thing is the talking. Stories, jokes, family news, football. The afternoon goes slowly, and that is the point.

Den här tiden har ett eget namn på spanska, sobremesa. Det betyder tiden vid bordet efter måltiden. Det finns kaffe. Kanske en liten sötsak. Men det viktiga är pratet. Historier, skämt, familjenyheter, fotboll. Eftermiddagen går långsamt, och det är hela poängen.

You are new in Spain, and you do not know this. After lunch you stand up fast, because you have plans. Everyone looks at you, surprised. Your Spanish friend pulls you back into your chair and smiles. Sit down, she says. Where is the fire? The best part of lunch is starting now.

Du är ny i Spanien och du vet inte det här. Efter lunchen reser du dig snabbt upp, för du har planer. Alla tittar förvånat på dig. Din spanska vän drar tillbaka dig till stolen och ler. "Sätt dig", säger hon. "Vart är det bråttom?" Den bästa delen av lunchen börjar just nu.